Det Stormar på Katte

Det Stormar på Katte                                       

Av Maria Olson & Johanna Delvert (SP3D)

     

Vi har försökt ta reda på vad som hände Hösten 2007 då Katedralskolan hade en svår lokalkris. Vi har haft Lärarnas Riksförbund samt Lärarförbundet på Katedralskolan till förfogande. Dessa representeras av Bengt Nilson (ordförande LR), Michael Törnwall (vice ordförande LR) och Torbjörn Engström (ordförande Lärarförbundet). Vårt tillvägagångssätt för att få fram informationen har varit att ställa samma frågor till alla tre, samt spela in samtalen. Vi har sammanställt våra källors uppfattning om vad som hände.

Hösten 2007 uppstod lokalbrist på Katedralskolan. Anledningen var att internationella skolan (ISLK) expanderat mer än man trodde att den skulle göra. 

ISLK som var lokaliserad på Katte-väster hade nu tagit över hela den delen av skolan. 

Skolan hade försökt åtgärda det ökade behovet av lokaler genom att försöka bygga till en våning ovanpå biblioteket. Men detta stoppades p.g.a. en missnöjd granne. När grannen sedan fick avslag på sin protest gjorde arkitekten fel i ritningarna så att det blev en våning till. Så fick man dock inte bygga. 

Skoldirektör Sten-Bertil Olsson fick därefter i uppgift att få fram mer lokaler till Katedralskolan. Först flyttades några lektioner till Svaneskolan men det rådde fortfarande lokalbrist. Olsson kom därför fram till beslutet att flytta hela Handelsprogrammet till Vipeholmskolan, som hade många tomma lokaler.

Så fort detta beslut nådde Katedralskolan så ordnade de fackliga organisationerna ett krismöte. Bengt Nilson, Michael Törnwall och Torbjörn Engström stämde möte med flera politiker och även skoldirektör Sten-Bertil Olsson för att diskutera andra alternativ. Ett av förslagen var att flytta ISLK till Svaneskolan eller Observatoriet, där det fanns plats och dessutom en mer barnvänlig miljö. Då skulle det finnas plats att ha kvar Handelsprogrammet på Katedralskolan. Detta togs i åtanke men nekades av olika skäl. 

Sökandet efter andra lokaler, närmare Katedralskolan, påbörjades. Exempel var Observatoriet, Svaneskolan, Polhemsskolan eller eventuellt baracker på skolgården.

Polhems ledning hävdade först att Handelsprogrammet kunde flytta dit. Men detta beslut ändrades eftersom de insåg att HP var ett nytt program och blev därför osäkra om ett nytt program var i deras bästa intresse. Polhem drog sig tillbaka i diskussionen bl.a. för att skoldirektören var helt inställd på att HP skulle till Vipeholmskolan. 

Protester anordnades först av HP-eleverna och deras lärare. De ville inte få sparken eller åka fram och tillbaka mellan Katedralskolan och Vipeholmskolan, då de oftast både har Samhälls och Handelselever att undervisa. Protesten hölls framför Rådhuset och fick politikerna att backa och tänka över andra alternativ. 

Det nya förslaget blev att flytta några SP och NV klasser till Polhem, som redan hade programmen och kunde ta emot dem. Det blev att halvera hela SP och NV så att det endast var 3 klasser av vardera programmet kvar. Detta förslag skulle innebära allvarliga konsekvenser för alla individuella val och språkval på Katte. Ju färre elever desto färre valmöjligheter för alla elever. Dessutom var det SP som stod för de mesta språkvalen. 

En ny protest anordnades denna gång av NV, SP och lärare som ev. skulle ha fått sparken.

Denna protest ledde fram till stormningen av Rådhuset. Ett förslag skulle lämnas fram av protestgruppen men personen som skulle ha tagit emot det var sjuk. Eftersom ingen tog emot det stormades Rådhuset. Politikerna vände sig till Sten-Bertil Olsson och förslaget om att HP skulle till Vipan gjorde sig gällande igen, med ändringen att de gamla eleverna skulle få vara kvar. Ett förslag kom från Vipeholmskolan om att de kunde ta in hela Kattes NV-program. De hade lokalerna, redskapen och närheten till naturen.  Men förslaget lades snabbt ner. De båda fackliga förbunden är eniga om att den bästa lösningen hade varit att ha kvar HP-programmet på Katte. Näst bäst hade varit att flytta hela HP till Polhem.   

De fackliga organisationerna har arbetat tillsammans i frågan, men det finns en hel del skillnader i hur man sett på detaljer.  

LR ansåg att skoldirektören inte lyssnade på dem, ignorerade deras förslag och hade redan bestämt sig. Han ville bara ha sin vilja igenom och gav inga argument till varför han ville flytta HP till Vipeholm. Lärarförbundet tyckte att han lyssnade på dem, men att det inte fanns möjlighet att ändra beslutet. 

Det fanns vissa skillnader i anledningen till att man ville ha kvar HP på Katte. LR tyckte att det var dåligt för lärarna att flytta. De skulle innebära att många duktiga, unga lärare försvann från skolan. De har dessutom byggt upp ett välfungerande HP-program på Katte och skulle bli tvungna att starta om igen. Katte skulle tappa kvalitetsmässigt och bli ett ”småstadsgymnasium”. Det är som skrivits tidigare, att färre elever ger sämre utbud på individuella val och tillgängligheten av kurser. Lärarförbundet ansåg däremot att inga lärare blir arbetslösa, de får trots allt jobb på Vipeholmskolan. 

LR tyckte att Polhem satte en dolk i ryggen på Katte när man först hävdade att man kunde ta emot HP och sedan inte. Detta enligt LR med anledning av påtryckning uppifrån samt att de hade felaktig, negativ uppfattning om HP-eleverna. När sedan både Polhem och Vipan kunde ta emot SP och NV-program kom ytterligare en dolk. De ställde inte upp när Katte var i nöd. Lärarförbundet förklarade det med att Polhem var tveksamma till att ta emot ett helt nytt program och att varje skola såklart ser till sitt eget eftersom det råder konkurrens om elever. 

Båda facken tyckte att det hade varit bra om ISLK kunde ha flyttat till, för dem, lämpligare lokaler. Problemet var enligt LR att de skulle vara på Katte för att få hög status, vilket de tyckte var onödigt. Lärarförbundet menade att det var för att ISLK skulle vara på en IB- godkänd skola, så att eleverna kunde få godkända kurser internationellt. 

Båda facken tyckte också att politikerna lyssnade på eleverna och tog dem på allvar, medan det fanns delade åsikter om hur de lyssnade på de fackliga organisationerna.  

Båda beklagade stormningen av Rådhuset, men LR ansåg att det kunde ha undvikits om politikerna trots allt tagit emot elevernas protest. 

Man tycker att man eventuellt kunde ha väntat med att flytta HP då det blir ett minskande elevantal framöver samt att de praktiska programmen i framtiden, redan 2011, flyttas samman.  

Båda facken tycker att resultatet blivit dåligt både för lärare och nya elever. Lärarna tvingas pendla fram och tillbaka mellan Katte och Vipan. Eleverna har långt till praktikplatser och svårt att ta sig runt. Båda facken är trots allt nöjda med samarbetet med varandra, men vi tycker att LR visar större upprördhet än Lärarförbundet som är mer saklig. 

Slutsatsen vi dragit är att sanningen är olika för de olika källorna. Mycket beror på vilken information de har fått och framförallt hur den tolkats. Det är också svårt att veta vad som är sant i uttalandena om skoldirektören och politikerna, då det är andrahandsinformation. 

Det påverkas också mycket av hur nära man står frågan personligen. Därför har vi prioriterat att återge det vi upplever som fakta. Tydligt är att skoldirektören lämnat för lite eller dålig information till skolorna och att skolorna konkurrerar sinsemellan. Politikernas helhetssyn krockar med skolornas egenintressen.


Intervju med två elever

Niklas Svensson Sp3A


Jag har för denna uppgift talat med två elever från Katedralskolans Sp3D hösten 2007. Eleven Löfqvist var bland annat ansvarig för utfrågningen i aulan med diverse ditbjudna lundensiska lokalpolitiker och eleven B för demonstrationen.


Varför blev det lokalbrist och hur skulle det lösas?

Olle Löfqvist anser att lokalbristen uppstod p.g.a. ISLK  inflyttning på Katedralskolan väster och deras senare okontrollerade ökning. Den andra anledningen var de stora årskullarna de närmaste åren. Lösningen enligt honom skulle vara att man bara tryckte ihop sig under de mest kritiska åren och sedan att alla skulle få plats när årskullarna sedan minskade.

Eleven B anser att platsbristen uppstod i och med ISLK:s placering på Katedralskolan och att lösningen skulle vara ovan nämndas flytt härifrån.


Hur tolkar källorna händelserna?

Olle Löfqvist fick först höra om problemet med lokalerna och talet om att flytta handelsprogram under en klassresa i Berlin, då hans lärare berättade om detta och om att handelsprogrammet hade haft ett möte med politiker då de pratade om hur problemet skulle lösas. Allt för att slippa att handelsprogrammet skulle behöva flytta ifrån Katedralskolan. Politikerna gav dem då förslaget att några samhälls- och naturvetarklasser skulle flytta istället, vilket då skulle leda till att lärare skulle få sluta. Detta ledde mycket till att det var just denna klass som organiserade sig. Han säger även att lärarna stod mycket bakom eleverna och hjälpte dem med många saker fast de sade åt eleverna att officiellt var det endast eleverna som gjorde något. Senare anordnade Löfqvist en utfrågning med politiker för att eleverna skulle kunna föra en dialog med beslutsfattarna och få svar på frågor om varför allt blev som det blev. Senare under själva demonstrationen höll den intervjuade ett improviserat tal. Gick inte in i någon av de två byggnaderna utan höll sig utanför, under stormningen av Utbildningsnämndens kontor var han helt i andra änden av folkmassan och senare när rådhuset stormades stod han och pratade med journalister.


Eleven B sade att det stora med hela denna process med programflytt och allt mest var en kul grej och att hon inte trodde att det skulle ha någon påverkan eftersom politikerna redan hade bestämt sig. Detta bevisades än mer när resultatet blev som det blev. Eleven B:s stora roll i hela denna process med politiker och programflytt var demonstrationen. Hon säger att det inte var hon som startade demonstrationen men att hon var ansvarig för ”stormningen” av utbildningsnämnden, när elever från skolan kom in i byggnaden sade tjänstemän att de styrande gått hem för dagen, många skrek att politiker skulle komma ut och tala, ingen gjorde det och de fick meddelandet att de gått hem, Eleven B skrek då att de skulle storma och så blev det också, människor trycktes in och trappan upp till kontoren fylldes snabbt på med människor. Hon sade själv under intervjun att det inte tjänade någonting till utan var bara en kul grej och att folkmassan triggade varandra till det.


Varför blev lösningen som den blev?

Olle Löfqvist tror att lösningen blev som den blev eftersom politiker var mycket ovilliga till att flytta bort ISLK från Katedralskolan och att det var fler människor som var mot beslutet att flytta ett antal samhälls- och naturvetarklasser (förslag nr 2) än som var mot att flytta bort handelsprogrammet (förslag nr 1). Han anser alltså att politikerna redan hade bestämt sig för att ISLK skulle stanna kvar och eftersom det var platsbrist så skulle någon annan få flytta på sig. Men resultatet sade han blev bra och att de flesta var nöjda.

Eleven B tror också att lösningen blev som den blev för att politikerna redan hade bestämt sig och att det inte spelade någon roll vad eleverna än gjorde. Allt var bara en stor illusion. Demonstrationer och debatter är bara ett sätt att tro att man påverkar medan man egentligen inte gör något alls. Beviset skulle vara att beslutet blev som det blev, att handelsprogrammet fick flytta och ISLK skulle stanna kvar, på att inget av det eleverna gjorde hade någon påverkan. Hon anser att det inte fanns någon logisk lösning till vad politikerna gjorde, utan det var endast övertygelsen att ISLK skulle vara på Katedralskolan.


Vad är då sant?

Kan nog sägas att det var många olika sidor som fick säga sitt under denna process, många som klart tjänade på det och andra som mer verkade engagera sig för att det var kul. Vad kan då sägas om mina källor? De var ju klart enskilda personer och en del av ett större sammanhang, därför är det rätt så troligt att det finns delar de inte vet om och om man får vara otrevlig mot dem delar som de inte ville bry sig om. Troligtvis är delarna som de berättar om där de själva är med trovärdiga, för vilken anledning finns det till att de skulle ljuga för mig? Jag kommer att berätta om det i skolan men det är ju inte precis Kina och en demonstration mot regeringen. Inget allvarligt demonstrationen handlade om så. 


Tjänstemännen på utbildningskansliet 

av Stephanie Panzar och Sofi Börjesson


Under höstterminen 2007 blev lokalsituationen på Lunds gymnasieskolor ohållbar då man nådde kulmen på en enorm elevpuckel. För att lösa problemet föreslog man antingen nedskärningar på NV-och SP-programmen, eller en flytt av HP-programmet. Under hösten skedde ett flertal protestaktioner, kanske främst gällande nedskärningar, varav en var en omtalad stormning av rådhuset. 

Vår uppgift var att förhöra oss med tjänstemän från utbildningskansliet, gällande deras åsikt och roll i frågan. Samtliga politiker kontaktades först via mail, och två av dessa följdes sedan upp med intervjuer. Den tredje källan (Karin Magnusson) välkomnade oss på intervju om vi så insisterade, men påpekade tydligt i sitt svarsmail att hon med största sannolikhet inte hade något att tillföra i frågan. 

Vi mötte upp med nämndsekreterare Stewe Löfberg först, som hade en tämligen defensiv inställning. Han var mycket noga med att poängtera att hans tyckande i frågan var irrelevant. Hans mötesnärvaro var visserligen hög, men hans roll var enbart den av en sekreterare, och han engagerade sig aldrig i själva sakfrågan. Han bidrog däremot gärna med ett tjockt kompendium av diverse tjänsteskrivelser, protestlistor, korrespondens via email och mötesprotokoll, vilka inte bidrog med något som inte redan var känt av oss. 

Stewe Löfberg påpekade dock det olyckliga med stormningen av rådhuset. 

Hans professionella svar handlade dock i huvudsak om vad som hände hösten 2007 och 2006, snarare än hans personliga inblandning och åsikter. Han gav oss trots allt en del svar.

Vad han i synnerhet framhöll var sin professionella roll i frågan, och frågan verkade för honom inte vara mer än ett ärende i mängden. Han menade på att han och de andra på utbildningskansliet noga hade utvärderat situationen under en längre period, och utifrån detta gemensamt enats kring det mest praktiska beslutet. Detta innebar att flytta HP och göra Katedralskolan till en skola för enbart teoretiska program. 

Ohlsson lyfte fram att man syftar till att i första hand ge gymnasieskolan Vipan program som de är ensamma om, eftersom Vipan är blir svag i en konkurrenssituationen. 

Han var likväl noga med att påpeka att pratet om nedskärningar aldrig var ett förslag från utbildningskansliet, utan en teoretisk beräkning gjord av Katedralskolans skolledning, där man tagit hänsyn till vilka lokaler som fanns tillgängliga och vilka nedskärningar som då skulle bli nödvändiga. 

Sten-Bertil Ohlsson ville gärna framhäva att man på utbildningskansliet arbetade för att skapa en balans mellan gymnasieskolorna, för att undvika trängsel respektive elevbrist, men att arbetet försvårats sedan närhetsprincipen slopades för några år sedan. 

När han ombads att beskriva sin egen roll i varför lösningen blev som den blev var han vag, men menade att man på utbildningskansliet utfört sitt jobb då man kunnat presentera en lösning, och syftade på att eftersom deras förslag bifölls, borde utbildningskansliet jobb i sin helhet kunna betraktas som godkänt. 

Även Sten-Bertil Ohlsson kommenterade stormningen. Han ansåg att även om demokratiska rättigheter såsom demonstrationsfrihet ska bejakas, var stormningen ett stort felsteg som knappast gynnade eleverna sak. 

Sammanfattningsvis; vi upplevde att tjänstemännen på utbildningskansliet var väldigt noga med att påpeka sin obetydlighet i frågan, och bristen på engagemang talade tydligt sitt språk, man var i första hand intresserad av att få sitt jobb gjort, snarare än att faktiskt engagera sig i sakfrågorna. De var också väldigt noga med att inte göra några direkta uttalanden gällande sina personliga uppfattningar och åsikter, eftersom de som tjänstemän inte ska ta politisk ställning i sina ärenden. 

Det verkade som att man prioriterade att tömma bordet så att man så fort som möjligt kunde ta sig två trappor ner. 


Elevernas perspektiv 1

Sen den internationella skolan flyttade in på Katte väster, även kallad Parkskolan, drabbades Katte av en lokalkris. Planen var att bygga ut skolan, men detta stoppades av protester från grannar och att ekonomin inte höll. En temporär lösning var att flytta en del av undervisningen till lediga lokaler på Svaneskolan. I det långa loppet var detta dock inte en tillräcklig lösning. Fler lokaler behövdes fortfarande, annars skulle man bli tvungen att skära ner på utbildningen.

Politikernas lösning var att skära ner på NV och SP eller att flytta HP. Detta väckte många upprörda känslor hos eleverna på Katte. Efter många debatter och namnlistor tog några elever initiativet till en demonstration på Stortorget. Det slutade med en stormning av Rådhuset.


Vår uppgift var att undersöka och analysera Kattes lokalkris hösten 2007 genom att intervjua två engagerade, före detta elever på Katte. Dessa två hade en viktig roll som skolans representanter. Eleverna var Adriano Merolo Merotta och Esfar Ahmad.

”Det hela började på vår klassresa i Berlin. Där förklarade Per och Håkan situationen för oss och peppade på oss att ta tag i det hela.” säger Adriano. De fick hjälp av lärarna med namn på politiker och andra viktiga personer. Efter stödet från lärarna drog de igång debatten och fördjupade sig mer i problemet.

Båda höll med om att den största källan till problemet var den internationella skolan (ISLK). Att istället för att lägga pengar på den nya utbyggnaden så beslutade man sig för att flytta program eller delar av program till andra skolor. På så sätt lämna över sina problem till andra. Adriano tyckte att Kennet Flennmark ”sålt skolan på ett äckligt sätt”. Esfar poängterade också ut att gymnasieskolor är för gymnasieelever och på Katte konkurreras de ut av barnen på ISLK. Detta gör att gymnasieelever förlorar sin rätt till skolan. Båda håller med att det inte heller är bra för barn att vistas bland så mycket äldre elever. ”Barn ska umgås med barn!” säger Esfar.

 

Tyckte ni att media/politikerna hanterade händelserna på ett korrekt sätt?

”Den viktigaste anledningen till problemet var ISLK, vilket media lämnade ute. Istället vinklade Sydsvenskan det som om HP var problemet och att skolan ville ha bort dem.”

Båda tycker att politikerna hanterade det hela på ett felaktigt sätt, ”Ignoranta och nedlåtande som fan”, säger Esfar. Politikerna ville inte lyssna på dem och efter stormningen då politiker påstått att de känt sig hotade använde de det som ännu en anledning till att ta eleverna mindre seriöst.

 

Var ni nöjda med demonstrationens utgång?

”Ja det var kul!” säger Adriano och Esfar i kör. I den här frågan fanns det dock delade meningar bland de två. Båda höll med om att det gav ut fel signaler, dålig publicitet och att de skulle bli tagna mindre seriöst. Men Esfar stod ändå fast vid att det var politikernas fel redan från början. ”Att de visat brist på respekt trots att vi manade på dem att komma ut, lyssnade inte. Politikerna är folkvalda och ska representera oss och borde därför också lyssna på oss.” Efter demonstrationen gick Adriano, som ansökt om tillstånd för demonstrationen, och bad om ursäkt till de drabbade i rådhuset. Detta var dock fel enligt Esfar, då hon ansåg att man ska stå för det man gör.

Enligt Adriano och Esfar slutade det som det gjorde för att skolledningen hade fått för mycket kritik ifall man skurit ner på NV och SP. Man vill även segregera skolorna med antingen praktiska eller teoretiska linjer. Återigen är ISLK problemet då skolledningen vill behålla dem. Eleverna och lärarna vill behålla gymnasieeleverna. Varför skolledningen vill ha kvar ISLK är för att sätta Katte på en mer internationell karta. ”Kennet Flennmark ville ha barn att leka med på sitt kontor. För att barn ska leka med barn…” säger Adriano och Esfar.

 

Båda tycker det slutade på fel sätt. Det är en principsak – HP-elever hade all rätt att gå kvar på Katte, eftersom ISLK är det som har skapat lokalkrisen och är källan till problemet.

Lärarperspektivet

 Sandra Persson SP3B och Konrad Nestorow NV3D

Hösten 2007 var läget oroligt på Katedralskolan. Skolan hade fått en lokalkris efter att den internationella skolan (ISLK) hade vuxit mer än man hade förväntat sig. Nu var läget så att om man inte gjorde något för lösa krisen skulle man inte kunna ta in lika många elever som man hade gjort året innan och många skulle då inte få sitt första val. Så vilka lösningar fanns det att ta till? Man lade fram många förslag som till exempel att flytta HP, flytta ISLK till en grundskola där många ansåg att den hörde hemma eller att skära ner på SP och NV programmen. Men ingen av dessa förslag tilltalade alla och det blev heta diskussioner, demonstrationer och skriverier.

   Vi har fått i uppgift att skriva om vad tre av samhällslärarna på Katedralskolan tyckte och tänkte. Vi fick ett antal dokument som dessa tre lärare; Katarina Kvennberg, Christian Ohlsson och Karl-Erik Brossner, hade skrivit under den här perioden. Från dessa har vi tagit ut visa delar som vi senare frågade om under den intervju som vi hade med dem. Vår uppgift är att jämföra de åsikter som de utryckte i dokumenten med vad de säger under intervjun och hur mycket dem har ändrats under det år som gått.

   Nackdelar med denna uppgift är att dessa lärare inte är särskilt objektiva i sina åsikter eftersom slutresultatet skulle påverka dem på ett eller annat sätt, som till exempel få sin arbetsplats flyttad eller förlora sina klasser. Intervjun är också påverkad av tiden, man kan ha glömt visa saker eller man kan minnas lite annorlunda än vad som egentligen hände men det är ändå mer tillförlitligt än om det hade gått två eller tre år.

   Vi tänker ta en person åt gången. Först skriver vi det vi kan få ut av brevet och sen det motsvarande från intervjun. Tillsist jämför och sammanfattar vi det hela.

 

Katarina Kvennberg

Katarina Kvennberg skrev den 11 oktober 2007 ett mail till utbildningsnämnden. Hon försökte påverka politikerna med sin åsikt om att man inte borde minska på NV och SP klasserna. Om man gjorde detta skulle det få till följden att söksiffrorna till skolan skulle minska eftersom kvaliteten på utbildningen blir sämre. Man skulle inte ha fått den skola och det program som man sökte, utbudet av de individuella valen skulle minska och det stora språkutbudet att försvinna. Trots att hon bara följde händelserna genom kollegor och medierna på grund av sin mammaledighet så har hon ändå en bestämd åsikt om att följderna kommer bli negativa om man minskar NV och SP. Man förstår undermedvetet att hon inte vill dra ner på antalet NV och SP klasser även om hon inte säger det rakt ut.

 

I intervjun bekräftar hon att hon följde händelseförloppet hemifrån på grund av sin mammaledighet. Hon fick reda på att de kanske skulle dra ner på NV och SP klasser och då bestämde hon sig för att själv skriva ett brev till utbildningsnämnden för att föra fram sin åsikt och påverka så många som möjligt. I intervjun fick man inte bara reda på att hon inte bara ville minska NV och SP utan att hon inte ville flytta på HP heller. Istället tycker hon att man borde ha lagt ISLK någon annanstans från början men man kan inte flytta den nu. Man fick också reda på att hon inte var nöjd med resultatet att flytta framtida HP klasser till Vipan, men det var antagligen det bästa man kunde göra i denna situation.

 

Christian Ohlsson

Christian Ohlsson skrev den 1 november 2007 till LR-representanten Eva Lundin på Vipan. Han skriver att detta brev uttryckte hans privata åsikter om en tidningsartikel i Sydsvenskan den 1 november 2007. I artikeln hade Vipan lagt fram att man ska flytta hela NV programmet till Vipan. Christian Ohlsson påpekar att med detta skulle bland annat han få byta arbetsplats och flytten skulle få förödande konsekvenser för Katedralskolans organisation. Han anser att Vipan hugger dem i ryggen just under deras kamp för överlevnad och att deras förslag inte är genomtänkt eftersom dem inte tagit reda på hur det skulle drabba Katedralskolan. Han nämner också att Katedralskolan har fullt utrustade lektionssalar och flera lektorer i naturvetenskapliga ämnen vilket Vipan inte påstod att skolan hade. Man kan undermedvetet förstå att han inte tyckte att medierna inte rapporterade vad som verkligen hände och inte tog reda på tillförlitlig fakta. Klart och tydligt förstår man att han inte vill flytta NV programmet alls.

 

I intervjun bekräftar han att han ansåg att medierna inte tog reda på det djupare sammanhanget och konsekvenserna. Han lade till att han tyckte att tidningarna verkade sitta i politikernas knä och tog inte reda på vad lärare tyckte. Han nämner också att de som tog beslutet inte hade tagit reda på all fakta om situationen och konsekvenserna. Att hela situationen var ett politiskt rävspel på hög nivå. Som jag nämnde ville han definitivt inte flytta NV och i intervjun säger han att han tyckte att man inte skulle röra SP och HP heller. Istället ville han att man skulle flytta ISLK eftersom det är en grundskola som inte hör hemma här. Han bekräftar också att han tyckte det var fult gjort av ett annat fackförbund som Vipan att göra så som de gjorde eftersom det var en kniv i ryggen på Katedralskolan. Han förklarar också att slutet blev som det blev eftersom HP hade svaga representanter när man skulle protestera och att ISLK hade en starkare röst så det var ingen diskussion om att flytta dem. Tillslut ville även Vipan ha HP programmet.

 

Karl-Eric Brossner

Karl- Erik Brossner visste att gymnasieskolorna hade ont om platser och trängseln var störst på Katedralskolan. Han menar att denna situation har uppstått genom att politikerna placerade den internationella grundskolan på Katte Väster för ett år sedan (2006). Han reagerar på det utbildningskansliet har sagt, och det som skrivits om det i Sydsvenskan. Där det bland att nämns att utbildningskansliet vill flytta hela handelsprogrammet till Vipan. Han reagerar också på det utbildningsordförande Louise Rehn Winsborg nämner i Sydsvenskan 9 Oktober 2007 att det är bättre att minska antalet klasser på de natur – och samhällsvetenskapliga program.

   Han tycker inte att man ska flytta HP till Vipan eller att minska antalet NV och SP-klasser är en bra idé. Utan anser att den internationella skolan borde flytta till t ex Svaneskolan och eller observatoriet i Stadsparken. Dock stryks observatoriet på grund av att utbildningsnämndens ordförare säger att staket runt observatoriet har tagits ner där. Förslaget att flytta HP till Vipan kommer att ta död på programmet menar han, på grund av brist på kontakt med SP-programmet på Katte och långt till handelscentrum. Nedskärning av NV och SP är dock värst tyckte Brossner då den bland annat skulle orsaka att skolan blev en elitskola, och på längre sikt skulle förstöra de möjligheter av bl a språk som Katedral har i ett stort utbud idag. Karl-Erik Brossner agerade i princip självständigt, men blev självklart satt i beroendeställning då han är samhällslärare. Han blev påverkad och fick information av främst Sydsvenskan men manade till att både lärare och elever de skulle kontakta utbildningsnämnden för att bland annat ställa frågor.

 

I intervjun har många av hans tankegångar inte förändrats mycket. Dock fanns det vissa saker som kom i större klarhet än man annars kunde ha tolkat från hans dokument. Han tyckte att median alltid försökte hitta de negativa nyheterna som till exempel att de tog demonstrationen som stormning. Det var i alla fall bra att median inte tog upp förslaget på flytt av NV till Vipan. I allmänhet tyckte han att analysen var dåligt i Sydsvenskan, medan Skånska Dagbladet var mer rättvis i sin journalistik.

Anledningen till att han var så insatt var att han tyckte att politikerna var tvungna att flytta någon. Han diskuterade mycket, utbytte idéer med gamla elever och frågade dem om de ville stödja och maila för att påverka politiker.  Brossner peppande bland annat Aida som var en ledande figur i demonstrationen. Dessutom försökte han påverka politikerna i skolkonferensen. Han ansåg politikerna var rädda att flytta NV och SP och att de skulle hitta en lösning att flytta HP utan att bryta löftet. Det Karl-Erik blev lite bitter över var att politikerna inte ville tampas med demonstrationer och skriverier längre. Brossner ogillade också att de försökte rädda ansiktet när de lät HP årskurs 2 och 3 vara kvar.


Sammanfattning

Som ni ser kan man få fram mer detaljer i intervjun men samtidigt måste man vara lite försiktig för att deras minne kan vara påverkat av tiden. Så därför är dokumentet mer tillförlitligt eftersom det skrevs under händelsen även om det var påverkad av deras känslor just då. Men intervjun kan vara bra på det sättet att deras känslor har lugnat ner sig lite så att deras åsikt inte är påverkad av stundens hetta. Men nått som man kan tydligt se i allas intervjuer är att de inte vill göra något med HP, SP och NV. Alla menar att man aldrig borde ha lagt ISLK på Katedralskolan över huvud taget.


Borgerliga politiker i utbildningsnämnden

Louise Rehn Winsborg (m): Det var trångt på Katte redan 2006 så man fick hitta lokaler på Svane och planera en ombyggnad på Katte, som dock spolierades. 2007 växte internationella skolan och det blev ännu trängre. Man ville inte flytta handelsprogrammet (HP) till Vipan och det var fullt på Svane. Winsborg föreslog därför att man skulle minska på Samhällsprogrammet (SP) med en klass men detta ledde till protester från lärare och elever på SP. Då föreslog Winsborg i utbildningsnämnden (UN) att man flyttade HP till Polhem eftersom de redan hade ett samhällsprogram. Polhem hävdade att man redan hade ont om plats, men om ingen annan lösning fanns ville man helst ta emot en SP-klass. HP-eleverna sa att de ville gå kvar på Katte och då valde Winsborg att förespråka en flytt till Vipan för kommande årskurser inom SP då hon ville följa elevernas (HP) önskan. Hon ville få ett svar från Polhem då skoldirektören ansåg att det var osäkert vad som gällde. 

Under demonstrationen på Stortorget var Winsborg på sitt kontor i Gastelyckan. Elevernas protester under demonstrationen påverkade inte nämndens definitiva beslut, men det var synd att tidningarna gav eleverna dålig publicitet. Lärare, elever och skolledning påverkade beslutet då de ville att programmen skulle flyttas stegvis, d v s de som redan gick på Katte skulle få gå kvar. Lärarna på Katte tyckte att Svanes lokaler var fina vilket ledde till att Svane blev åtkomligt för alla program på Katte, inte bara för HP. Men det hade blivit billigare om hela HP hade flyttat till Vipan och dessutom hade det blivit lättare för HP-lärarna på Katte. 

Målet med det hela var att man ville få plats med utbildningen i Lund. Winsborg förstår kritiken hon fick av eleverna men menar att hela projektet kring den int. skolan ledde till en ”serie olyckliga omständigheter”. Man visste att det skulle bli färre elever efter att baby-boomen runt 1990 hade passerat, och dessutom skulle en ombyggnad ske på Katte. Park-skolan skulle därmed kunna tömmas på Kattes elever som alla de skulle få plats på gamla Katte. Men det blev en elevökning på Katte och ombyggnaden överklagades. 

Varför Kattes lokalproblem överhuvudtaget togs upp i UN var att tjänstemän valde att ta upp det även om det officiellt, enligt kommunallagen, var Winsborgs beslut att ta upp frågan. I framtiden skall man låta int. skolan få växa och fylla Parkskolan.

Int. skolan kom till då stora företag ville ha en IB-skola för barn till utländska medarbetare. Skolan grundades på Tunaskolan och 15-20 elever gick på den, vilket var vad utbildnings-nämnden räknade med. När antalet stadigt ökade var den tvungen att flyttas. Winsborg ville inte flytta den till Katte. Dessutom förkastades förslaget att ha en int. förskola vid Observatoriet. Huruvida Winsborgs tankar om Kattes elever förändrades efter hösten 2007, säger hon att hennes bild av eleverna är densamma, om än lite negativ vilket bara är positivt då hon inte längre sätter Kattes elever på en piedestal, utan ser dem på ett objektivt sätt.


Berit Kristensson (fp): När int. skolan låg på Tuna fanns det ingen efterfrågan av utländska föräldrar. Dessvärre blev det en valfråga i kommunvalet 2006. Samtliga borgerliga partier ville utveckla skolan enligt IB-konceptet och flytta den alltmer populära skolan till Katte, vilket var skolchefens och politikernas fel. När lokalkrisen på Katte kom på tal blev Kristensson tillfrågad om en lösning. Det fanns redan ett förslag att flytta HP till Vipan, fast Kristensson tyckte inte att det var en bra lösning. Men andra gick vidare i UN. Varför frågan togs upp i UN berodde på att central- och UN fick frågan.

Kristensson deltog vid båda utfrågningarna på Katte för att hon blev inbjuden av skolan då Winsborg var bortrest och man ville ha representanter för båda de politiska blocken. Hennes åsikt var att man inte skulle flytta SP- och NV-klasser någonstans. Ärendet skickades tillbaka till skoldirektören när han sade att det redan vid valet 2006 hade talats om att flytta HP. Gymnasiechef Flennmark visste detta, liksom lärarfacken som accepterade det. Men så kom valrörelsen som resulterade i att eleverna demonstrerade på Stortorget. De ville ju veta vem som skulle flytta. Medan övriga partier gick ut med olika budskap för att vinna röster bland förstagångsväljare, valde fp att inte ta ställning då man inte ville ha lokalbristen som valfråga.

Under demonstration på Stortorget befann sig Kristensson på torget. Hon tyckte att det var ”uppfriskande” att SP och NV klargjorde sina åsikter, sida vid sida, vid demonstrationen och vid utfrågningen av politikerna. Annars brukar Kattes elever ses som anpassningsbara och laglydiga men när de plötsligt ”visade klorna” fick de nog politikerna att inse att eleverna inte tänkte låta sig köras över. Dock betonar Kristensson att hon inte visste om ”stormningen” förrän senare och den tyckte hon var fel. Fp förstod att SP och NV ville vara kvar på Katte och tyckte att HP skulle passa bra ihop med Hotell- och restaurangprogrammet. Efter demonstrationen tog Kristensson kontakt med skolledningen på Katte som framförde att en successiv flytt av HP till Polhem kunde accepteras. Hon höll med att det var en bra lösning.

När HP-flytten till Vipan slutgiltigt antogs den 6 november röstade Kristensson för flytten, även om hon inte gillade lösningen. Det var trots allt, av praktiska skäl, den enda lösningen. När Vipan avvecklar sina SP- och NV-program blir det gott om plats för HP från Katte. En SP-klass från Katte kunde inte flytta till Polhem eller Spyken, för nu var det fullt påstod de.

Kristensson förstår kritiken från HP-eleverna som ideligen fick olika besked om flytten. Å andra sidan stannar de HP-elever som redan var på Katte under hösten 2007. Fp hade hela tiden samma åsikt; att man hellre såg en flytt till Polhem än Vipan, tills den senare blev den enda möjligheten. Bilden av Kattes elever är positiv hos Kristensson, som arbetat som lärare i 30 år på Katte. Hon uttrycker sympati för HP-elevernas svåra tid nu, i och med flytten. Men när en ny gymnasiereform ev. börjar gälla 2011 ska inte teori- och praktikprogram blandas. 

Analys

Winsborg och Kristensson har skillnader i sina uppfattningar om vad som hände under hösten.

 Winsborg tycker att den misslyckade prognosen för Kattes elevantal bidrog kraftigt till lokalkrisen. Kristensson anser att valet 2006 spelade stor roll i uppbyggnaden av Kattes lokalkris, då många politiker trodde sig få anseende av att gynna en int. skola. 

Winsborgs åsikt om lösningen var inte konsekvent då hon föreslog flera olika lösningar allteftersom förslag förkastades. Kristensson hade däremot samma åsikt under hela hösten men nödgades acceptera den enda kvarvarande lösningen, nämligen att flytta HP till Vipan. 

Som ordförande i UN agerade Winsborg tämligen självständigt. Dock uppgav Winsborg att hon fått förfrågningar av bl.a. Alfa Laval att skapa en int. skola. Därtill tolkar vi det som att Winsborg i viss mån var underställd skoldirektören då han sade att hon måste veta om Polhem hade plats för SP-klassen innan hon tog ärendet vidare. Tjänstemän under Winsborg påtalade att problemet var tvunget att tas upp i UN. Kristensson verkar ha agerat självständigt då hon hade kontakt med olika personer, även om hon officiellt var underordnad Winsborg.

Winsborg anser att det var synd att Kattes lärare skrämde upp eleverna då de sade att skolan inte skulle kunna erbjuda alla inriktningar, att eleverna i framtiden inte kunde göra de språk¬val de ville och inte kunde få meritpoäng från fördjupningskurser samt att planerade skolresor, FN-rollspelet och Katterevyn skulle upphöra. Inget att de påståendena skulle inträffa hävdar Winsborg. Kristensson verkar vilja understryka att hon alltid försökte stå på elevernas sida och respekterade deras oro och andra känslor. Hur mycket av det som beror på hennes långa anställning på Katte eller på hennes politiska agitering är svårt att avgöra, så det lämnar vi åt läsaren att avgöra.

 

Ur mediernas synvinkel

Fritjof Sewring och Tobias Gullberg

Hösten 2007 var det en stor lokalkris på Katedralskolan. Den internationella skolan hade växt mer än planerat, och nästan tagit över hela Katte Väster till den grad att gymnasieelever blev tvungna att använda lokaler på Svaneskolan.

Det hela började hösten 2006. Då började lokalkrisen diskuteras, och det var då flyttning av program blev aktuella som lösningar. De röda partierna (socialdemokrater och vänsterpartister) var helt emot att flytta handelsprogrammet från Katedralskolan eftersom de inte tyckte att det passade in på Vipeholmskolan. De ville istället flytta på den internationella skolan. Men de blå partierna (moderater, folkpartister, centerpartister och kristdemokrater) ville göra skolan till en renodlad teoretisk skola, det vill säga ta bort det yrkesförberedande programmet. Beslutet påverkades av riksdagsvalet som snart skulle äga rum, eftersom man då också väljer till kommunfullmäktige. Alliansen vann både riksdagsvalet och Lunds kommunval, och sköt således ett beslut i frågan på framtiden.

Året därpå togs frågan upp igen. Precis som fjolåret hade de inblandade politikerna olika uppfattningar om hur lokalkrisen skulle lösas. Allianspartierna var inne på att flytta Kattes handelsprogram till antingen Polhemskolan eller Vipeholmskolan. När konflikten togs upp 2006 var intresset relativt svalt. Men när den nu togs upp igen 2007 hade engagemanget ökat drastiskt. Alla inblandade började engagera sig i tvisten. Elever och lärare tyckte att man borde flytta den internationella skolan till Svaneskolans lokaler, som vid det här laget hyste vissa gymnasieklasser, eftersom det är en grundskola liksom den internationella skolan. De hade passat in bättre där än vad gymnasieklasserna gör. Att flytta på handelsprogrammet påverkar också de som läser samhällsprogrammet med ekonomisk inriktning i och med att de har många gemensamma lärare. Men att ha kvar den internationella skolan kan också bidra positivt till Katedralskolans image, eftersom den ger Katedralskolan bra publicitet utomlands.

Men det fanns ännu ett alternativ. Katedralskolan hade redan långt gångna planer på att bygga ut med ännu en våning till de tre som redan fanns. Detta överklagades dock av grannarna som bodde runtomkring, och planerna på detta har stått stilla sen dess.

Moderaten Louise Rehn Winsborg, ordförande i utbildningsnämnden, hade en annan lösning på tvisten. Hon ville flytta en naturvetarklass och en samhällsvetarklass till Polhemskolan och på så sätt minska antalet parallellklasser till 5, som det har varit tidigare. Både Lärarnas Riksförbund (LR) och Lärarförbundet (LF) var starkt emot både nedskärningen av antalet parallellklasser och flytten av handelsprogrammet. Även personalen och eleverna på Katedralskolan reagerade starkt negativt på nedskärningsalternativet, eftersom det skulle innebära att Katedralskolan skulle bli en elitskola i framtiden.

Den 17:e oktober 2007, då utbildningsnämnden fortfarande försökte hitta en lösning, höll Katedralskolans elever en demonstration utanför Lunds rådhus. 2006 hölls en liknande demonstration. Då lämnade man in en namnlista på 164 underskrifter mot förslaget. Året därpå hade man hela 750 namnunderskrifter. Demonstrationen 2007 hölls helt på initiativ av elever och slutade med hela två stormningar. Den sista stormningen gjordes mot rådhuset.

Informationen ovan är dels tagen från artiklar i pressen och dels från intervjuer av journalister på tidningarna Sydsvenska Dagbladet, Lokaltidningen och Skånska Dagbladet. Under våra intervjuer med journalister på dessa tidningar sa de att man som journalist inte får vara subjektiv och vinkla informationen på något sätt. Dock sa de att om det finns stridigheter kring en fråga och stark opposition mot något förslag eller beslut, så kan tidningen ibland uppfattas som subjektiv eftersom tidningen lägger ner mycket energi på att följa händelserna skriva många artiklar vid olika tillfällen om vad som händer. 

När vi frågade vem det var som tog initiativet till att kontakta tidningen om ärendet så var svaren skiftande. Sydsvenskan nämnde att det var elever och lärare från Katedralskolan som kontaktade tidningen på hösten 2007. Sydsvenskan sa också att det var en del lärare som var aktiva och inspirerade eleverna till att engagera sig i problemet. Vi fick också höra att en del lärare hade skickat ett antal insändare till Sydsvenskan som tidningen sedan publicerade. Journalisten på Skånska Dagbladet sa att det inte fanns någon direkt anledning som fick tidningen att börja publicera artiklar om denna fråga. Skånska Dagbladet fiskade upp nyheten från en presskonferens, vilket är vanligt i journalistvärlden. Tidningarna anser sig ha varit helt objektiva och uppger sig inte ha vinklat informationen på något sätt. Vi tycker också att tidningarna har gjort sitt jobb korrekt. Artiklarna och informationen från tidningarna har redovisat alla parters åsikter och på så sätt har alla fått komma till tals.           


Skolledningen

Tobias och Hanna

Som gruppen designerad att undersöka skolledningens syn på händelserna hösten 2007 ser vi genom deras ögon omständigheterna mycket nära elevernas, men ändå inte utan administratörernas, synvinkel. Vi har intervjuat Kenneth Flennmark(gymnasiechefen), Svante Ors(rektor för samhällsvetenskapliga programmet), Jonas Frankel(dåvarande rektor för naturvetenskapliga programmet), Petra Karlsson(dåvarande rektor för Handelsprogrammet på halvtid och lärare på halvtid), Ulrika Wiman(rektor för ISLK, tidigare rektor för Handel) och Lena Andersson(dåvarande HP-rektor). Två av dessa, Petra och Lena, har intervjuats via mail och de fyra övriga med sedvanlig intervju. 

Vi sammanställde 16 frågor som vi ställde till samtliga och jag sedan jämfört svaren. En del följdfrågor ställdes också, ifall de visade sig vara relevanta i sammanhanget. Frågorna kommer inte att följa med som bilaga, endast slutsatserna. Skulle intervjuarna efterfrågas är de sparade och kan tillhandahållas. 

Samtliga källor har varit eniga på de flesta punkter. Alla anser sig ha varit väl insatta i det som skedde och alla är överens om att problemet började med att man missberäknade storleken på den internationella skolan. På frågan om vad de intervjuade ansåg den optimala lösningen skulle vara ansåg alla den bästa lösningen vore antingen en utbyggnad av Katedralskolan eller en omlokalisering av ISLK till den närliggande observatorieparken hade varit den bästa lösningen för båda parter. Alla intervjuade beklagade också att handelseleverna, både de på Katedralskolan och på Vipan, hade råkat illa ut och är missnöjda resultatet. Skillnaderna mellan de vi har intervjuat är störst vad avser medias roll i händelserna och skolledningens engagemang. 

Varken Lena, Petra eller Svante anser sig ha varit särskilt engagerade i sina roller som rektorer. Parian i sammanhanget är Petra, som utöver att ha varit ansvarig för Projekt Uppvigling, starkt betonade sin roll som delaktig, i sin roll som lärare. 

Svante och Lena tyckte inte heller att gruppen var koherent; med Petras ord, ”Man jobbade på sitt håll”. Jonas framhöll snarast sin roll som en faktatillhandahållare och facilitator. Kenneth visade i sin roll som gymnasiechef upp en samspelt och välfungerande skolledning med stort engagemang. Synen om arbetet inom gruppen skilde sig således mellan de olika medlemmarna av den.

En annan punkt där åsikterna skilde sig var som sagt om medias roll. Ulrika, Petra och Lena var alla tre av uppfattningen att medias involvering var avgörande för att inte hela Handelsprogrammet flyttades. Kenneth, Svante och Jonas tyckte alla att medias stora bidrag var året innan, under valkampanjen och inte i denna veva avgörande för resultatet. 

Den första vi intervjuade var Svante. På frågan om vad han ansåg om politikernas förslag att flytta delar av Naturvetarnas och Samhällsvetarnas program uppgav han att detta var ett skrämselskott, ”Ge ett sämre förslag så accepteras det minst dåliga alternativet”. Vi har sedan frågat samtliga vad de ansåg om detta. Kenneth uttalade sig inte, och Lena skiljde sig från de övriga, då de tre övriga, Jonas, Petra och Ulrika ansåg att det inte var något skrämskott. Petra poängterar dessutom att detta förslags inte ursprungsplats inte var politikerna, utan ”lycksökande” skolor.

Relationen mellan skolorna har vi i källmaterialet sett varit någorlunda hätsk emellanåt. När vi frågade rektorerna om detta sade alla utom Petra att samarbetet mellan skolledningarna fungerade bra. Petra uppgav nämligen att det var ”lite av ett krig mellan Katte och Vipan.” Att Petra fick denna insyn kan bero på det faktum att Petra tjänstgjorde som lärare, såväl som rektor. Ulrikas uttalanden och åsikter varierar i de andra frågorna oftast mer, då hon företrädde ISLK och skulle se till deras bästa. 

Sammanfattningsvis kan man se att de personer som har skiljt sig mest från den gängse uppfattningen är Kenneth och Ulrika. Detta förklarar vi med att Kenneth skulle se till sin roll som gymnasieledare, som att ha kontroll över en koherent, samspelt och engagerad grupp. Kanske har han uppfattat situationen så, men intervjuerna har visat att Petra säger att ”ett krig” förekom och Svante säger sig inte ha varit särskilt engagerad, Jonas framhöll och poängterade sin roll som en faktatillhandahållare och facilitator. 

Vi har studerat samtliga källor ur ett källkritiskt perspektiv och vi anser att nästan alla har gett ett mycket bra respons och erinrat sig sin bild väl. Detta har gett ett material man skulle kunna förlita sig på, trots den stora tidsrymden emellan. Några av källorna uppgav också att den långa tidsrymden hade påverkat deras svar.

Skuret över en kam har Svante, Ulrika och Petra gett de bästa svaren, vi upplevde dem som raka och rättframma, de andra verkade vara mer måna om att uppge ”rätt” svar. Jonas var väldigt mån om att få återberättat vad han sade och vår uppfattning av det. Lena Andersson uppgav att tidsrymden och hennes bristande engagemang frambringade bristfälliga uppgifter. 

 


skapad av Håkan Danielsson, lärare i historia/samhällskunskap på Katedralskolan i Lund