Sidtopp
Sp2d
Nv2e
Historia C
Nv3a
Startsida

Till startsidan

Kattes hemsida

Uppdaterad 05-05-12

Kulturomvandling

Under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet sker en kulturomvandling där den borgerliga kulturen kommer att dominera samhället. I denna borgerliga kultur finns ett avståndstagande gentemot både en tidigare bondekultur och en tidigare högreståndskultur. Arbetarklassen kommer senare att inkorporera stora delar av denna kultur. I samband med detta kulturskifte kan noteras:
Bondens värld är rätt oförändrad under lång tid. Förmodligen skulle en bonde från 1000-talet som sattes i en tidsmaskin känna igen rätt mycket om han hamnade i det tidiga 1800-talet. Hundratalet år senare skulle det dock vara en helt ny värld.
Upplysningen spelar en stor roll. De tankar som där förs fram präglar i hög utsträckning detta kulturskifte. Det finns till exempel en stark utvecklingsoptimism ( att allt bara blir bättre), en tro på förnuftet (i motsats till en betoning av känslan) och en tro på att människan är en unik varelse.
Kulturskiftet sker mot bakgrund av den stora samhällsförändring som pågår under denna tid. Samhället industrialiseras och urbaniseras. Jordbruket marknadsorienteras och stora delar av k landsbygdsbefolkningen proletariseras. Kommunikationerna förbättras radikalt. Nya yrken och samhällsgrupper växer fram. Denna nya borgerliga kultur har framförallt sina rötter i den nya medelklassen-
Det nya samhället präglas av en hög social mobilitet. Människor förmår nu under sin levnadsbana förändra sin sociala rang. Det skapar ett behov av att markera sin sociala position. Kulturen är ett viktigt sätt att tala om vilken samhällsposition man har.
Tidsuppfattningen förändras. I bondesamhället fanns en i hög grad cyklisk tidsuppfattning. I denna nya borgerliga kultur blir tidsuppfattningen linjär.
Synen på landskapet förändras. I bondekulturen är det naturligt att se landskapet som ett produktionslandskap. ”Den dungen blir bra till virke”-. I den nya borgerliga kulturen förvandlas landskapet i hög grad till ett konsumtionslandskap. ”Titta vilken vacker dunge. Den målar vi”
I bondesamhället var hushållet den enhet man hade sin tillhörighet hos. Detta hushåll bestod inte nödvändigtvis av enbart kärnfamiljen. I hushållet kunde ingå mor- och farföräldrar, tjänstefolk osv Detta hushåll var framförallt en produktionsenhet där var och en hade sin roll och uppgift. Den nya samhällsbärande enheten blev familjen. Familjen var oftast inte några som producerade saker tillsammans. Familjen blev en konsumtionsenhet. Mannen fick nu en roll som försörjare, med produktionen förlagd utanför hemmet, och kvinnan fick en roll som hemmafru.
När man inte längre ska producera saker tillsammans behövs något annat som binder samman familjen. Detta band blev kärleken. Kärleken blir ett slags familjekitt. I de nya borgerliga familjerna skulle ju mannen ha rollen som familjeförsörjare. I många fall lyckades inte en man nå en sådan ”försörjarekonomi” förrän efter flera år i yrkeslivet. Det kan i stor utsträckning förklara den mycket vanliga ålderskillnad som uppstod i bröllopsparen, mellan en man i 30- till 35-årsåldern och kvinnor i er ålder.
Synen på kvinnan blir också märklig. Mannens tänkta bröllopspartner skulle naturligtvis vara oskuldsfull (och oskuld). Mannen förväntades däremot ha skaffat sig sexuella erfarenheter (bland annat p.g.a. sin påstått större sexualdrift). Som var och en förstår går inte ekvationen med sexuellt erfarna män och oerfarna kvinnor ihop. Detta leder fram till en mycket svart-vit syn på kvinnan som antingen ”hora eller madonna”.
Barnens plats förändras också i denna nya familj. I bondesamhället hade barnens uppväxt i hög utsträckning skett tämligen planlöst. Mycket av de egenskaper och färdigheter som barnen förväntades förvärva var också sådana att de skedde genom härmning. I den nya familjen skulle barnen fostras. Denna fostran var i våra ögon ganska sträng och agan hade en naturlig plats. Agan skulle dock aldrig ske i affekt. Om barnet gjort sig skyldigt till förseelser som fordrade en aga för ”korrektion” skulle detta ske senare när ilskan runnit bort. Målet för uppfostran var också i hög utsträckning att fostra till tyglan av emotioner, och tyglan av kroppen.
Synen på kroppen var extremt pryd. Kroppen skulle döljas och helst inte omtalas, framförallt inte de delar som på något vis kunde associeras till sexualitet. Allt djuriskt i människan skulle bort. Man försökte på alla sätt få bort t.ex lukt (vilket ju fortsätter än idag).
Hemmet får i en borgerlig kultur ofta en uppdelning mellan offentliga och privata områden. En besökare får aldrig se sådant som kök eller sovrum. De tillhör den privat sfären. I stället ser besökaren pråligt inredda salonger, tamburer och bibliotek.

| Skolblogg| Temaindex| Kalender | Startsida | Om Håkan | Katte | Arkiv